En uppsatsförfattares bekännelser - Nedräkning dag 13

Börjar känna mig likgiltig inför mina resultat och analys och ämne och knapparande på tangenter i allmänhet. Inlämningen den 10 maj hägrar, efter det skall livet liksom börja igen tänker jag. Man kan då kanske täka på annat som nutiden, framtiden, söka-jobb-tiden och sina nära och kära, sin fysik och sin sommar. Men fram till dess är det tretton dagar. Jag ämnar skriva lite varje dag för att som ni nog redan förstått räkna ner. Så, idag torsdag är jag alltså likgiltig till min text. Det är inte en strålande sinnestämning om man ska till att börja på slutdiskussionen som jag skall. Jag kan mest tänka på resor jag vill göra och jobb jag vill få. Men jag ska i alla fall försöka bita tag i den ochs tylta upp vad jag vill säga. Än så länge har jag två idéer: kort säga vad jag kommit framt ill och att rektorer borde engagera sig mer i skolbiblioteket( Hör du det pappa? Det borde du gjort om du inte gjorde det, det har jag aldrig frågat...).